skymningstimman

När löven ligger i decimetertjocka lager på gångvägarna så att det frasar runt fötterna där man går, då är det höst på riktigt. En av mina absoluta favorittider är skymningstimman om hösten, just nu mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen. Även en annars grå dag i stan blir mysig och vacker när det börjar mörkna och den orangea gatubelysningen färgar omgivningen i guld, sällan känner jag sådant lugn och sådan frid som då.



Min skymningspromenad idag var på väg hem från sjukhuset där jag hälsat på min morfar. Jag tror inte han kommer hem något mer, jag förstår inte var hans tunna kropp skulle kunna finna kraften. Han ser så liten och grå ut...

I morgon ska vi (antagligen) åka till Turingen, om Larsa hinner jobba undan. Vi ska bo i stugan, så jag ser fram emot att elda i öppenspisen och få sitta ock plugga till sånt där trevligt knaster och sprak. Larsa ska skruva traktor!

it's a never ending stoooryyy...

ja... jag hade ju inbillat mig att jag vid det här laget skulle ha gjort ett utkast på uppsatsen att skicka till handledare för påseende...men nej! Till mitt försvar beror det denna gången inte på försummat arbete och lathet, utan helt enkelt på en felbedömning av tid och mängden material. Så jag har i a f jobbat på ganska duktigt... Det får bli ett inskick till veckan istället!

Jag har också fått lugnande besked om en gammal vän (Patrik för er som vet vem det är) som var med om en cykelolycka tidigt i höstas. Han verkar sakta repa sig och prognosen ser tydligen god ut. Han minns mer och mer från sitt liv och håller på att lära sig gå igen. Även om vi inte haft kontakt på många år nu så dyker han, liksom andra tidigare "kändisar" upp i tankarna ibland och självklart vill man att alla man tycker om ska ha det bra!

Nu ser jag fram emot en lugn och skön helg hos föräldrarna, kanske det blir någon loppis också, man vet aldrig.

gose-barn

Äntligen! Nu har jag kommit till skott och håller på att avfrosta frysen. Flera centimeter tjocka frostlager skvallrar om att det var länge sedan sist. Eftersom termometern låg runt 0 nu på morgonen tyckte jag det var lika bra att passa på, så nu står frysvarorna på balkongen med filtar och mattor runt som isolering, hoppas de inte tinar så mycket...

Helgen var både lugn och intensiv. Vännen Charlotte kom och hälsade på med lilla stora Adelina (mitt gudbarn!) och som ni nog vet är barn små tidstjuvar, så tiden rusade fram. Men vi fick i alla fall ses och hinna prata en del och det var ju det viktigaste, även om man efteråt kommer på massor med fler saker man hade velat fråga och prata om... Adelina är ett väldigt aktivt litet barn och försöken att fånga henne på bild resulterade oftast i halvkroppsbilder eller rörelsesuddiga bilder. Många bakhuvudsbilder blev det också! Här är i alla fall ett som visar vilken glad unge hon är:

Förra helgen var jag hos en annan tidstjuv, lilla stora Tuva-Luvis. Maria och Tuva hämtade mig på skolan efter mitt seminarium och sedan tog vi en shopping-sväng till Valbo innan vi åkte upp till Ockelbo. Busigt och gosigt! På söndagen bakade vi kladdkaka, och Luvis visste minsann hur man slickade skål och slev:

Ah, dessa gose-barn! Vi får se vad kommande helg har att erbjuda...

fågel, fisk och mittemellan

I helgen hälsade vi på i föräldrahemmet. Lördagsmorgonen var kylig och bjöd på ett vackert frostlandskap. Några bilder hann jag ta innan solen smälte bort kristallerna:

Lillasyster kom också hem och vi hade ett par sköna dagar tillsammans. Vi åt fantastiskt gott, älgbiffar på fredagen, duvmiddag på lördag och gäddfärs till söndagsmiddag, det blev "fågel, fisk och mittemellan" som Ida fnissade fram. Lördagens efterrätt bestod av rominlagda plommonhalvor med gräddglass och chokladfondant, som mat-Tina skulle sagt: -Jättegott!

På söndagen blev det också ett rejält bullbak, kanelbullar var självskrivna, men favoritbullarna blev ändå de med kardemumma och mandelmassafyllning, de var såå himla goda! Jag älskar kardemumma, i te, glagg, kakor och bullar...det finns nog ingenting med kardemumma i som inte är gott!

kanelbullens dag!

Glöm inte kanelbullens dag på söndag!

Kanske kan du bjuda familj eller vänner på en härlig fikastund. En nybakad kanelbulle är aldrig fel!

filur nr. 2

Filur nr. 2 fick Mickis i födelsedagspresent, en fri tolkning av Malte Mus (Mickis kanin):

Även hyllspetsarna till Mickis blev färdiga i tid:

Ganska fint om jag får säga det själv, kanske ska göra några till hyllorna här hemma också…

fint fynd

I förrgår gjorde jag en omgång lingonsylt men hjälp av den här fina boken:

…som vännen Mickis hade hittat och köpt till mig! Hon är duktig på loppisfynd. Innan jul vill jag åka till Uppsala och gå runt på loppisar med Mickis och syster Ida!

att vara katt...

Ibland säger min pappa -Man skulle vara katt!

...och ibland är jag benägen att hålla med.

familjen Fagerlunds katt Cilla

lite roligare städning

Allt som gör det något lite roligare att städa är värt att framhäva. Hemma hos oss är det just nu vår nya dammsugare som sätter guldkant på denna syssla.





Förutom att den är till stor del av återvunnen plast och energisnål så har den en låång slang så man kommer åt lätt...men allra mest är jag förälskad i den gröna sladden!