Apropå...

...Mickis inlägg om klassåterträff med högstadieklassen (frustande hånskratt) kan jag inte göra annat än att fullständigt hålla med. Min första reaktion när inbjudan trillade in genom brevinkastet var "pfhh, aldrig i livet, vi gillade ju inte ens varandra". Med några få undantag så är jag helt nöjd om jag aldrig råkar (ut för) dem igen! Sedan så finns det ju några, kanske mest från mellanstadiet och som jag inte just träffat sen dess, som jag ofta tänker på och undrar vad de gör, hoppas de har det bra. Det är en av få anledningar jag skulle kunna tänka mig att skaffa facebook, speciellt som jag ofta får höra från systrarna stor&liten att de pratat med vänner från längesedan. Men jag törs inte, är rädd att fastna i facebook-träsket... Träffar ni någon jag kände (och tror jag gillade) - hälsa för tusan!